Jag och Anette har varit två veckor uppe hos IMs tibetanska personal i IMs kontor i Rajpur, ca 25 mil norr om New Delhi. Anledningen var att vi BÅDA (!!!!) hör och häpna råkade få Dengue-feber och när vi tillfrisknat åkte vi upp för att återfå våra krafter, man blir nämligen mycket trött i flera veckor efteråt.
Det kanske ska erkännas att vi inte riktigt hade varit på det klara med hur viktigt det är att smörja in sig med myggmedel och att ha myggnät, framförallt under monsunperioden, som i år sträckte sig lite längre i tid än vanligt... Klimatförändringar säger de flesta här. Nåväl, vi är nu ”back-in business” igen och väl insmorda med ODOMUS som är myggcrèmen som gäller här i Indien. Måste bara berätta lite om Shanti Niwas, där vi var gäster i två veckor. I området runt huvudkontoret finns ett flertal olika projekt som IM stöder. De är samtliga exil-tibetaner som bor i olika bosättningarna i området som skänkts till dem av Indiska staten.
IM sponsrar en hel del av olika projekt för stöd för deras överlevnad, utveckling och vardag. Ett av dessa många projekt var en Leprakoloni (spetälska) som vi besökte. Det var något som berörde mig alldeles extra. Av de som bor i kolonin är många mer eller mindre invalidiserade men alla är botade, vilket inte är så konstigt idag då det ju trots allt bara är en bakterie. Bristande hygien, trångboddhet och undernäring befrämjar sjukdomen och då är det de ju som vanligt de fattiga, svaga med låg motståndskraft och som dessutom är outbildade som drabbas. Inte minst drabbas de av kraftig stigmatisering vilket oftast leder till att de blir utstötta av sina familjer som inte vill ha den skammen eller också som många tror, att de kan smitta vidare. Det är bland annat denna skam och okunnighet om sjukdomen, som gjorde att de inte sökt läkare i tid och istället hann bli illa angripna innan de fått vård. Detta gjorde många till invalider helt i onödan vilket innebar att de inte kunde bidra till försörjningen av familjen och har då heller inget värde, är bara en börda...Idag är deras liv förändrade då de bor och arbetar inom detta de projekt som IM sponsrar. De spinner, väver, färgar (allt giftfritt) och gör fantastiska textilier som sys till dukar, väskor, kläder etc. Mycket av det de tillverkar finns att köpa genom IM och i IMs butiker.Hörde en liten solskenshistoria om ett gift par i kolonin. Mannen var en make och far som drabbades av lepra och som då, som inte är ovanligt, blev förskjuten av de sina och bokstavligen kastades ut från familjen och hamnade så småningom i denna leprakoloni. Här mötte han sin nya kvinna, som också varit leprasjuk och som också blivit utkastad av sin familj. Tillsammans skapade de ett nytt liv inom kolonin och lever nu mycket lyckliga här.
