Här i Dekyiling rullar allt på som vanligt. Vi har verkligen funnit vår vardag har, vilket känns väldigt skönt. Sverige känns otroligt avlägset och bara tanken på att åka hem om en dryg månad är ganska skrämmande. Många tårar kommer fällas samtidigt som det ska bli lite roligt att komma hem till svenskt julfirande.

I skolan håller Helena och jag på med vara slutprov för fullt. Jag ska göra två stycken och Helena ett. Överlag råder det stor stress över dessa slutprov. Alla formulär och blanketter ska fyllas i och proven ska vara korrekt utformade. Helena och jag tycker det är väldigt omständliga processer de använder sig av men vi har nog lyckats klura ut hur alla papper ska fyllas i nu, sa det ska nog gå bra.

Annars vad gäller undervisningen så känns det ganska bra nu. Det känns som att man har funnit sin plats och sin lärarstil, jag har lite bättre grepp om hur jag ska disciplinera mina elever och framför allt så känner jag mina elever mycket bättre. Igår var vi med klass 8 på studiebesök på FRI, Forest Research Institute, i Dehradun. Det var väldigt spännande för alla. För oss var det mest spännande att se hur en klassresa ser ut här. Från skolan hemma så är man ju van vid att eleverna räknas in minst 5 ggr både på vägen dit och hem och under hela dagen vakar lärarna som hökar över eleverna. Här ser det mer ut som så att alla 16 elever och lärare packar in sig i lokalbussen, som redan ar överfylld. Två elever hänger utanpå bussen medan den susar fram på den slingriga och gropiga vägen till Dehradun. Väl framme på den något kaotiska busshållplatsen i Dehradun försvinner alla elever for att köpa chips, jordnötter etc och någon elev springer med läraren för att fixa vikrams (som är ett transportmedel) till alla. På något vänster lyckas alla samlas in i sista stund och pressas in i 2 vikrams, max 8 i varje men jag tror vi var ca 10 st.

Sen susar man vidare genom kaotiska Dehradun med 10 tibetanska tjejer som sjunger för fulla muggar, alla älskar sång så vart vi än kom log och skrattade alla. Sen hade vi hela dagen på FRI, Forest Research Institute, blev runtguidade bland dammiga glasskåp med trä, rötter, grenar och skogsminiatyrer i olika former "ohaaam… so so beautiful". Sen åt vi middag och på eftermiddagen besökte vi laboratoriet, som var väldigt spännande för alla frågvisa elever. Det var hur som helst jätteroligt att umgås med 8: orna utanför skolan. Hela dagen hade jag en elev i varje hand och en under varje arm, jag blev bjuden på godis stup i ett och har pratat en massa med alla och hade det jättekul! På vägen hem från FRI, Forest Research Institute, stannade vi i Ghandi Park och promenerade runt. Att komma dit var också helt galet, alla in i olika rikshaws (som är ett annat transportmedel) och iväg ut i den galna trafiken med tibetansk sång skrålande från alla! När vi promenerat runt i Ghandi Park så var det dags att åka hem med bussen, vilket gick bra, trots att den sista eleven kastade sig på bussen med jordnötspåsar i båda händerna och bussen i full rörelse. Men alla överlevde och kom väl hem, så det var ju skönt!

Eleverna här ger en så himla mycket. Inte bara blir man bjuden på snacks och annat jämt och ständigt utan de är väldigt öppna, glada, vänliga och tillgivna. Det märks tydligt att de tycker om en och uppskattar att man är här, både killar som tjejer. När jag berättade hur många sökande det ofta är till volontärplatserna blev de väldigt imponerade och rörda av att det verkligen är så många som vill komma till Indien och undervisa dem. Många tårar kommer fällas när det är dags att säga hejdå till dessa underbara elever.

Vad vi annars har haft för oss de senaste veckorna, som gått så otroligt fort, är 5 dagar hos Lovisa och Kristina (våra IM-volontärer) i Dharamasala, jättekul att se deras projekt och ta del av deras liv, som är väldigt annorlunda än vårt. Vi har också varit i Rajpur och medverkat i SPARKE workshopen (SPARKE står för Supporting Positive Alternatives for Raising Kindness in Education. Detta projekt, som IM driver, syftar till att hitta andra alternativ än fysisk och psykisk bestraffning för oönskat beteende i skolan). Vi har även haft ”Children's day” vilket var en rolig upplevelse. Tidigare på terminen var det ”Happy staff day” och nu i november var det dags for ”Children's day”. Lärarna hade förberett show för eleverna och det bjöds på god mat. Helena och jag hade, traditionsenligt, förberett små grodorna-dans och godistävlingar. ”Children's day” -kvällen spenderade vi på hostelet där det även firades med lekar, tävlingar, framträdanden och disco, vilket var väldigt uppskattat av både lärare och elever.

Sing jam nango
/Birthe och Helena