I’ve got the SPARKE

- Jag tycker SPARKE är väldigt bra, det är bra för barnen och många positiva saker lär komma av SPARKE. Men jag tror att det kommer ta tid, ett år, två år eller kanske fem år. Till slut kommer saker och ting förändras och det kommer leda till mycket positiva förändringar, säger Kagya Dechen vid middagen i matsalen på Songtsen Library.

Dechen är där tillsammans med tretton andra lärare från olika tibetanska skolor i Indien och Nepal på en workshop om fysiska och kränkande bestraffningsmetoder. Trots att det är förbjudet i Indien är det vanligt förekommande att lärare använder aga för att kontrollera och disciplinera eleverna. SPARKE är ett projekt som stöds av IM och som undervisar lärare om alternativa och positiva metoder för att skapa ordning i klassrummen.

- Barnen med ADHD är de i skolan som lärare har störst problem med, därför bli dessa mest utsatta för aga. De gör dig som lärare väldigt arg eftersom de är konstant olydiga och stör både läraren och sina klasskamrater. Det är inte för att de vill vara stökiga, de kan bara inte kontrollera sitt handlande och har svårt att koncentrera sig. De måste röra vid allt i sin omgivning och se allt som händer omkring sig, förklarar Veena Krishnan som håller en förläsning om olika inlärningsproblem som barn har för lärarna.

Veena är psykiatriker och arbetar speciellt med barn med olika inlärningsproblem. Lärarna berättar efter workshopen att de aldrig tidigare hört talas om de flesta av dessa problem. Veena understryker att det är svårigheter som barnen själva inte kan hantera och som inte handlar om att de inte är tillräckligt motiverade eller försöker tillräckligt hårt.

-Vissa barn hjälper det inte att slå heller, säger Punaram Pane under en diskussion vid middagen om hur man ska hantera olika elever i klassrummet.

Flera av lärarna erkänner att de använder kroppslig bestraffning men är intresserade av att lära sig alternativa metoder som de kan använda istället.

SPARKE vill förändra och påverka lärares attityder, inte bara gentemot kroppslig bestraffning utan även inställningen till elever och deras olika behov. Lärarna på workshopen ska efteråt få ett diplom och senare hjälpa till att utbilda och undervisa sina kollegor. Många uttrycker en rädsla av att inte få stöd av rektorer och andra lärare när de återvänder till sina respektive skolor för att vidareförmedla kunskaperna de fått och metoderna de lärt sig.

Kagya Dechen säger: - "Jag kommer definitivt ändra mitt sätt att undervisa efter workshopen”, något de andra lärarna instämmer i.

Både kunskap och inställning har förändrats hos deltagarna som hoppas kunna göra skolan bättre för eleverna.

Henrik Nilsson, volontär Dekyiling, december 2009