Här i Spiti är allt bara bra, vi båda trivs som fisken i vattnet. Nu har vi varit här i ca två veckor men har bara jobbat i ungefär en. Att ha lite tid att lära kanna byn innan arbete satte igång var skönt. Det gav oss lite tid att smälta intryck och att vandra lite. Oturligt nog råkade vi bli insnöade på fjället i tämligen tunna sommarkläder. Allt gick som tur var bra och ingen skada skedd.
Barnen på skolan, där vi ska arbeta som IM-volontärer i tre månader, är söta som bara den, och kollegorna är i riktigt trevliga. Vi har redan lärt känna de flesta lärarna, i vart fall de som pratar engelska. Dessutom har vi redan fått ett förtroendeuppdrag i det nystartade engelska-departementet på skolan.
Syftet är att förbättra undervisning och göra den enklare att utvärdera. Departement har skapats för alla de olika ämnena. Annelie och jag och delar på posten som koordinator. Det är väldigt roligt att skolledningen tror på vår kompetens och på att vi har något att tillföra. Vi har dessutom
haft flera diskussioner med både rektorn och studierektor om hur viktigt det är att försöka förändra undervisningsmetoderna som används på skolan. Detta för att försöka komma bort ifrån att i huvudsak memorera kunskaper till att lära ut på ett mer problemlösande sätt. Vi är helt överens om värdet av att försöka förändra undervisningen. Vi återkommer med rapporter om arbetet med det nya departementet.
I övrigt kan jag berätta att Spiti är en helt galet imponerande och vacker plats. Människor är trevliga och otroligt gästvänliga. Ett bra exempel är att vi, samma kväll som vi kom hit, blev inbjudna på ett traditionellt spiti-bröllop. Väldigt roligt och fick oss att känna oss mycket välkomna till dalen.
Hejdå för nu!
Björn
