Olga, 32 år, är en elegant och målmedveten kvinna med stor charisma. Hon jobbar som koordinator på Centrul pentru Viata Independenta Motivatie (ett center där personer som sitter i rullstol bor under en period för att lära sig att leva ett så självständigt liv som möjligt).
På centret finns det plats för fyra barn och deras föräldrar. Aktiviteterna på centret består av att träna på hushålls- och fritidsaktiviteter samt träna upp sina fysiska förmågor på ett roligt sätt, t.ex. genom att spela basket. Det finns även tid för att utbyta erfarenheter med varandra. Flera anställda på centret som själva har lång erfarenhet av hur det är att vara rullstolsburen är positiva förebilder för både barnen och deras föräldrar.I somras flyttade Olga tillbaka till Moldavien efter sex år i Rumänien och hon är en av få som kommit tillbaka efter ett utlandsjobb. Sedan Moldavien blev självständigt har den svåra ekonomiska situationen gjort att många har valt att söka sig utomlands. Olga hade förmånen att bli erbjuden ett jobb och åka lagligt. Hon säger dock att de flesta åker illegalt men får arbetstillstånd efter några år. I hennes umgängeskrets är det minst en person i varje familj som jobbar utomlands, och när vi pratar med andra säger de samma sak.Olgas syster och hennes man bor i Italien sedan åtta år. Hon är sjuksköterska men, liksom många andra, jobbar hon inte med det som hon är utbildad till. Tidigare har hon jobbat som hembiträde och städerska. När hon sedan lärde sig italienska bättre började hon jobba som språk- och kulturlärare samt som tolk på sjukhuset.
På dessa arbetsplatser tjänar hon lika mycket på 5 timmar som hon skulle ha gjort på en månad i Moldavien. De som jobbar utomlands skickar vanligtvis hem pengar till de resterande i familjen. Den ekonomiska situationen blir därmed bättre, men det tär på relationerna när familjen splittras. Många barn tvingas sakna sin mamma eller pappa under flera år och leva med ovissheten om hur framtiden kommer att se ut. Olga älskar sitt Moldavien och brinner för sitt jobb men med den inkomst hon har idag anser hon inte att hon kan leva det liv hon vill leva utan att ständigt be sina släktingar om pengar och bo hemma hos sina föräldrar. Om den ekonomiska situationen i landet förbättras vill hon gärna bo här, men om den inte gör det vet hon inte om hon ska stanna kvar eller åka utomlands igen. ”I januari får vi se” säger hon. Volontärerna Sara Rydwik och Maria Andersson, Vadul Lui Voda, Moldavien
