– Mina föräldrar föddes efter första världskriget och då låg byn i Rumänien. Jag växte upp i det sovjetiska Voloca efter andra världskriget och min mamma som fortfarande bor kvar i samma hus bor idag i Ukraina.
Chisinau då & nu
Att samma område har tillhört fyra olika länder under mindre än ett sekel gör att Viktor frågar sig: ”Vilka är vi?” År 1991 blev Moldavien självständigt och gränsen mellan Ukraina och Moldavien byggdes upp successivt, det hände inte över en natt. Från att bara veta att ”här någonstans går gränsen” fick man så småningom börja visa dokument och nu är ett stort gränskomplex upprättat där hundra personer arbetar och det internationella passet kontrolleras. Viktor berättar om skillnaden mellan att leva i Chisinau under 80-talet och idag.
– Den största skillnaden är att de ekonomiska rättigheterna hade företräde framför de mänskliga i Sovjetunionen. Idag prioriteras de politiska rättigheterna. Situationen för personer med funktionshinder har förändrats till det bättre. Under Sovjet fick de ingen chans att utvecklas eller integreras i samhället utan gavs endast ekonomiska medel att överleva. I Sovjetunionen var utbildning och sjukvård gratis liksom lägenheterna. Det var inget problem att få jobb och löneskillnaderna var inte så stora. Köpkraften var tre gånger större då än den är nu (dvs. man kunde t.ex. få tre gånger så mycket el för sin lön än vad man får idag).
Marknaden var dock stängd och man kunde endast köpa det som tillverkades i Sovjetunionen. De som hade makt kunde få tillgång till mer mat och hade även andra fördelar än övriga medborgare om de visade upp sina dokument.
Sjukförsäkring
Mellan 1991 och 2004 var sjukhusen i stort sett tomma eftersom få hade råd att använda sig av sjukvården. Sedan 2004 finns en sjukförsäkring som utgör 4 % av lönen, 2 % som betalas av arbetsgivaren och 2 % som dras av lönen. En försäkring som dock inte täcker allt.
– Moldavien är det enda landet från forna Sovjet som infört sjukförsäkring och systemet är positivt för landet, men det är också så att ca 20 % av befolkningen fortfarande inte har någon som helst kontakt med sjukvården. Idag är den materiella konkurrensen stor, det är t.ex. svårt att köpa lägenhet. De som har släktingar utomlands och får pengar hitskickade har råd att bygga nya hus.
Identitet
Det moldaviska folket är idag indelat i två grupper: de som har släktingar utomlands och de som inte har det. Enligt Viktor är den officiella siffran på dem som jobbar utomlands just nu 600 000 av 3, 5 miljoner invånare. De inkommande pengarna genererar mer pengar i landet eftersom det skapar arbetstillfällen framförallt inom byggbranschen. Detta har bidragit till att medelklassen har blivit relativt stort.
Men det är fortfarande svårt med identitet. Ryssarna i Moldavien känner sig som ryssar och välutbildade som flydde till Rumänien under 40-talet känner sig som rumäner. Viktors pappa är enligt passet rumän men i sina militära dokument är han moldav, eftersom han som rumän ansågs hotfull för Sovjetunionen.
Så Viktors fråga kvarstår: ”Vilka är vi?”
