”Att ge varandra glädje”

”Att ge varandra glädje”

Utvärdering av ”Barn i väntan” (BIV) projektet 2004 – 2007 
 

Sammanfattning

”Barn i väntan” (BIV) var ett treårigt samarbetsprojekt mellan Individuell Människohjälp (IM) och Svenska kyrkan. Det startades 2004 i Malmö och finansierades med medel av Allmänna Arvsfonden. Projektets målgrupp var barn i asylsökande familjer i åldern 7-19 år och den utvidgades i projektets slutskede till att även omfatta ensamkommande barn och ungdomar.

 

Föreliggande rapport är resultatet av projektutvärderingen vars syfte var att ta vara på de erfarenheter som gjordes under arbetets gång med särskild vikt på målgruppens upplevelser av projektaktiviteterna. Utvärderingsmetoden har huvudsakligen varit kvalitativ och bygger på ett 50-tal intervjuer.

 

Projektidén uppkom i Irak-krigets kölvatten då stora grupper av barnfamiljer sökte fristad i Sverige. Den var unik och utgick ifrån barnens behov i asylsökande processen. Enligt utvärderingen har projektet uppnått mycket positiva resultat för såväl familjerna som de medverkande, men även för det tillhörande nätverket. Projektet hade fått stor genomslagskraft och en oväntad spridningseffekt.

 

Verksamheten höll hög kvalitet, var väl förberedd, genomtänkt och strukturerad in i minsta detalj. Den tog vara på barnens inneboende resurser och främjade hälsoperspektivet.

 

Projektaktiviteternas betydelse var stor för barnen. Genom dessa fick de ett eget utrymme där de kunde uppleva gemenskap och trygghet, fick tillgång till kreativa uttrycksmöjligheter och stöd i sin utsatthet. Ansvarsbördan lättades, skuldkänslorna minskade och självförtroendet ökade. Projektaktiviteterna öppnade nya dörrar, återerövrade den genom kriget förlorade barndomen och gav barnen frihet att våga känna glädje och hopp även i en påfrestande familjesituation.

 

BIV:s betydelse bekräftades även av föräldrarna. Den var en ”glädjens plats” som har förändrat barnens liv och skapade kontakter mellan dem; den erbjöd aktiviteter som föräldrarna inte hade råd med och bidrog till att för stunden minska väntetidens upplevda stressfaktorer. På det sättet blev BIV även för föräldrarna en resurs och en avlastning.

 

Den i projektets början framväxande parallella föräldraverksamheten utgick också från föräldrarnas behov vilket gjorde den framgångsrik. Föräldragrupperna var kontakt –, och trygghetsskapande och utvecklades alltmer till en viktig diskussionsgrupp för kvinnor där de fick praktiska råd och samhällsinformation, kontakt med svenskar och stöd av såväl personalen som varandra. Det skapades ytterligare ”ringar på vattnet” genom en uppföljande verksamhet för de familjer som redan hade avslutat BIV programmet.

 

Varken från barnens eller föräldrarnas sida framkom några kritiska eller negativa synpunkter på projektverksamheten. Även medarbetarintervjuerna innehöll överlag positiva omdömen. Trots att verksamheten huvudsakligen riktades till muslimska familjer ledde projektarrangörernas kristna anknytning aldrig till några rekryteringssvårigheter. Däremot verkade de båda organisationerna ha olika syn på saken – och då handlade det främst om bristande tydlighet i profileringen. Samarbetet

mellan dem fungerade väl, dock fanns det önskemål om jämnare arbetsfördelning samt ökade möjligheter till stöd och återkoppling i alla länkar i arbetskedjan. Frivilligorganisationernas kända dilemma gällande frivillighet kontra professionalism dök upp även i den här verksamheten.

 

Projektets grundpolicy att hålla sig utanför asylprocessen frigjorde resurser som på det viset kunde användas till att ännu mer fokusera på barnens behov. Men det verkade finnas en del svårigheter att på gräsrotsnivå i den direkta kontakten med föräldrarna kunna leva upp till denna policy.

 

Den kompetenta personalen och tolkarna i sin gränsöverskridande roll har varit verksamhetens hörnpelare.

 

BIV var och är ett enastående, nyskapande projekt som utgick ifrån målgruppens verkliga behov vilket redan från början var en framgångsfaktor och under arbetets gång garanterade måluppfyllelsen.

 

Zsofia Nestler

 

För att läsa hela utvärderingen, kontakta Helene Rahm på IM.

 

 

 

BIV & BIS BIV & BIS
Barn i väntan (BIV) och Barn i start (BIS) är gruppverksamheter för barn och ungdomar i asylsökande familjer respektive barn och ungdomar som nyligen har fått uppehållstillstånd i Sverige.
Läs mer
 
IM i Sverige
IM har ambitionen att bli en viktig aktör i Sverige i sociala frågor samt i frågor som rör fattigdomsbekämpning och internationellt utvecklingssamarbete.
 
Navigera via kartan eller listan för att se vad IM gör på din...

Läs mer
Sidan redigerades : 2008-09-23 09:43
Tipsa en vän
Tipsa en vän
Ändra teckenstorlek
Ändra teckenstorlek
Skriv ut sidan
Skriv ut sidan
/upload/BANNERS/dalailama/SMS_172bred.jpg
 
 
IM pg: 90 07 06-3 | Fabriksgatan 2 F | Box 45 | 221 00 Lund | tel: 046 - 32 99 30 | individuell@manniskohjalp.se
footer shade