Jacky kom till Indien från England på 1970-talet. Genom Frälsningsarmén fick hon arbete som sjukvårdare.
– Jag var inte med i Frälsningsarmén, bara anställd, förtydligar Jacky.

En gång blev det inbrott i grannens hus. Hon sprang ut för att se om hon kunde hjälpa och under tiden gick tjuven in i hennes hus. Jacky skrattar hjärtligt åt sig själv vid tanken på sitt misstag. Tjuven tog inte mycket men följden blev att hon fick en vakt placerad hos sig.
Vakten och Jacky utvecklade en varm vänskap. Han hade haft lepra och genom honom lärde Jacky mycket om lepraskadades situation i det indiska samhället.

Det fanns ett leprasjukhus i närheten som hon började besöka. Vakten som arbetade hos Jacky träffade en kvinna och de flyttade in i en leprakoloni bredvid sjukhuset. Många drabbade bodde i kolonier i närheten av leprasjukhus, genom initiativet att bo tillsammans öppnas fler möjligheter.

Jacky upptäckte mer och mer vilka svårigheter de leprasjuka drabbades av genom att samhället fryste ut dem, som fattigdom, svält och rättslöshet. När hennes arbete på Frälsningsarmén upphörde ägnade hon mer tid åt sjukhuset och leprakolonin. Efter en tid föreslog en munk att hon skulle flytta in i kolonin, och det gjorde hon.
Här lärde hon sig mycket om hur människorna klarade av livet. Många män gav sig till exempel ut på tiggarrundor.
– Deras system fungerar väldigt väl, berättar Jacky. De ger sig ut i grupper och är borta en tid. Några spelar och några tigger och så delar de på inkomsterna.

Kvinnor mer inflytande
Jacky lärde sig också att det inte fungerar att ge medicin till människor som inte får tillräckligt med näring.
– När jag har arbetat med kvinnor har jag märkt att de har mer inflytande på utvecklingen än vad män har. De använder inte pengarna på alkohol och de ser till att barnen får det så bra som möjligt.
– Vi insåg att vi var tvungna att hjälpa kvinnorna att få inkomster. Annars fungerade inte medicinen. Då kom tanken på att börja med hantverk.

Det är svårt att sälja de varor de tillverkar i närheten av kolonin beroende på lepras fruktade rykte. Lepra är en skoningslös sjukdom. Kroppen deformeras om den sjuke inte får medicin, men långt innan dess har personen drabbats av den förbannelse som social utfrysning utgör. Leprasjuka tvingas till ett liv isolerat från samhället. Ingen vill ha med en leprasjuk att göra, ingen vill ens vidröra något som en leprasjuk har vidrört.

Botade

Lepra angriper nervsystemet. Den smittade tappar känseln och känner inte när han eller hon skadar sig. Därav uppstår sår som så småningom deformerar kroppen. Händer, fötter och näsa kan utplånas. Det finns mycket myter runt sjukdomen, men det är varken lätt att smittas eller svårt att bota sjukdomen.

Hennes erfarenheter gjorde att Jacky kunde ta steget vidare till Mesh. Organisationen fanns redan när hon fick jobbet. Mesh förmedlar varor från 45 olika leprakolonier runt om i Indien. I Sverige säljer IM väldigt mycket textilier från leprakolonierna och Mesh. Hantverkarna är botade från sjukdomen och är inte smittbärare, men många har bestående kroppsskador.
– Vi vill vara en partner, inte en gåvogivare, säger Jacky bestämt. Det är det bästa sättet att hjälpa.
– Vi vill stärka människorna i deras yrkesutövning. Om de lepraskadade försörjer sig själva kan ingen ge sig på dem, betonar hon.

När man ser människor utan fingrar är det svårt att förstå att det är möjligt att utföra ett hantverk, men många är enormt flinka ändå.
–Vi ser en positiv utveckling av antalet smittade i Indien, berättar Jacky, de drabbade vet att de kan få hjälp. Det beror bland annat på ett program som indiska staten startade på 80-talet, i många områden har de kontinuerlig undersökt barn för att hitta sjukdomen tidigt.

Tsunami-hjälp

Men Jacky ser en fara i att tro att problemet är löst, eftersom sjukdomen är så komplicerad. Fortfarande vet man inte säkert hur sjukdomen sprids. Den har en mycket lång inkubationstid – det kan ta upp till trettio år innan sjukdomen bryter ut.

Därför är det viktigt att arbetet mot lepra fortsätter. Och att köpa en produkt från Mesh via IM ger arbete, mat på bordet och skolgång för barnen för yrkesskickliga hantverkare.