Resa halva världen över för en mayaflickas skull?
Det är en ganska sorglig historia, den om Ilsi. Men det är också en ganska typisk historia som visar hur fattigdom skapar inte bara materiella problem utan även personliga kriser och trasiga familjer. Att leva på marginalen är att tvingas till beslut som anstränger och splittrar.
Vi besöker Ilsi Magali Soto Mejia i Legualskolan i den vidunderligt vackra del av Guatemala som kallas Högländerna. Här bor Ilsi med sin mamma och sina två systrar i vad som inte är mer än ett litet skjul i skogen.
Ilsis pappa lämnade familjen för att som så många andra söka lyckan norrut, i USA. Pappan skickade hem pengar och familjen fick det bättre. De började bygga ett nytt hus för att flytta ifrån sitt lilla, risiga skjul.

Flickor står inte högt i kurs i Centralamerika, inte heller bland mayafolket, som Ilsi tillhör.
Foto: Erik Törner
Machovärld
Det berättade Ilsi förra gången IMs personal träffade henne, då var hon glad och upprymd. Nu, två år senare, har familjen det mycket tufft. Utan en man i familjen är de utsatta i den machovärld som de lever i. De bor inte bara extremt trångt, de har också en granne som säljer sprit. Fylla och bråk är de vana vid, och män som ger sig på mamman och flickorna och som stjäl.
Ilsis mamma jobbar dygnet runt för att försörja familjen och se till att flickorna kan stanna kvar i skolan. För pappan har slutat skicka hem pengar. Han har ett nytt liv, kanske bättre, kanske inte, i USA. Kanske har han ingen lust att betala till sin fattiga familj i Guatemala, eller kanske skäms han för att berätta att han inte har något att ge. Troligen kommer han aldrig att återvända eller kontakta dem igen.
Mayaflicka
Huset de började bygga blev bara halvfärdigt och står nu obeboeligt. Det skulle ha blivit ett fint, rejält hus. Varje dag passerar Ilsi och hennes syster på väg till skolan. Symboliken är smärtsam – att se Ilsi promenera förbi det där halvfärdiga huset där de skulle ha bott om bara allt blivit lite bättre.
Ilsi har tidigare prytt omslaget på IMs tidskrift. Jag ger henne tidningen och berättar att den har skickats ut till IMs 30 000 medlemmar i Sverige. Hon tittar lite märkligt på mig, glad, men förundrad. Det är nog lite svårt att greppa. För vem ägnar så mycket uppmärksamhet åt en liten tjej i Centralamerika? Det här är männens värld och inte många förstår varför vi rest över halva världen för att prata med en flicka.
Dubbelt diskriminerad
Dessutom är Ilsi en mayaflicka. Maya härstammar från en av de mest komplexa och mytomspunna civilisationer som världen skådat. Turist besöker varje år Guatemala i horder för att se mayas statyer, tempel och observatorier och klättra på deras tusentals år gamla pyramider djupt inne i djungeln.
Få kommer dock hit där maya bor idag. Spanska erövrare inledde den politik av diskriminering, rasism och förtryck som har pågått ända sedan 1500-talet.
Maya utgör en majoritet av sitt lands befolkning, men de är extremt marginaliserade. I Guatemala är orättvisan och ojämlikheten lag – få länder i världen, om något, har så stora klyftor. Och maya är alltid längst ner på stegen.
Därför är Ilsi dubbelt diskriminerad – hon är både flicka och maya. Och det är precis därför vi reser hit för att tala med henne. Ett filmteam från Sveriges television som filmade IMs projekt för Radiohjälpens kampanj Världens Barn möttes även de av oförstående. Varför talar ni med flickorna?
Runt om i Guatemala arbetar IM för barn som Ilsi, för att förbättra deras situation, främst genom utbildning. Alltmer fokuseras på att ge utbildning på rätt språk – det vill säga inte bara på spanska utan även på något av de 21 mayaspråken. 500 års diskriminering har inneburit att mayafolket sällan kan tala spanska och att de är nästan helt utestängda från det ekonomiska och politiska livet. IM utbildar lärare som talar och skriver mayaspråken.
Spanskan behövs förstås också – att inte tala myndighetens språk skapar utanförskap, du kan inte protestera eller göra din röst hörd om du inte kan ta del av officiella handlingar.
Ilsis familj och hela mayafolket förtjänar upprättelse och en bättre framtid.
Erik Törner
Sidan redigerades
: 2007-08-29 05:07