Varför volontär?

Seminarium med indiska organisationer gav svar

• ge svenskar möjlighet att lära känna nya länder och människor, få insikt i deras kultur och levnadssätt och att göra en biståndsinsats
• att hemkomna volontärerna genom att informera om sina upplevelser och om IMs verksamhet sprider kunskap om länderna i Syd och Öst, engagerar andra människor i biståndsfrågor, bidrar till att IM får nya medlemmar och faddrar och aktivt deltar i IMs arbete i Sverige

Fokus ligger främst på vad som sker i Sverige. Många volontärer ansöker med föreställningen att de ska göra en stor insats på fältet. Men de ska inte fylla vakanta tjänster och inte heller ha övergripande ansvar för någon verksamhet. Det är viktigt att den verksamhet de deltar i fungerar oavsett deras närvaro. Vi betonar kulturutbytet och att volontärerna förmodligen kommer att ”få” mer än vad de kommer att kunna ”ge”.

Varför väljer IMs samarbetspartner i Syd att ta emot volontärer? Det fick vi svar på då Svenska missionsrådet, SMR, tog initiativ till ett seminarium i Indien i september 2004. Representanter för nio organisationer, tre svenska och sex indiska eller tibetanska, deltog. Tre av dem tar emot volontärer från IM.

Oväntad nytta
Jag berättade att IM förklarar för blivande volontärer att de kanske inte kommer att göra den ”nytta” på fältet som de tänkt sig. Genast blev jag tillrättavisad av flera lokala seminariedeltagare. Volontärerna gör visst nytta, både på väntade och oväntade sätt.

Tsering Dorjee, rektor på Munsel Lingskolan, berättade att sedan IMs volontärer kom till Spiti för att hjälpa till med engelskundervisningen har barnens betyg i engelska blivit mycket bättre.

Namgyal Tsering på TWO tycker att det är viktigt att ta tillvara på volontärernas nya idéer och kreativitet.
Ashich Waskar, som arbetar med gatubarn i Mumbai för organisationen HCC, berättar att volontärerna nästan är som ”barnmagneter”:

− De svenska volontärerna fungerar som ”dörröppnare” för oss. Gatubarnen blir intresserade och söker kontakt. Dessutom har de svenska ungdomarna lättare för att komma nära barnen i fysisk bemärkelse. De får lov att kramas och brottas med barnen på ett sätt som en indier inte skulle få. Det behöver barnen.

Nästan alla organisationer nämner volontärernas punktlighet, engagemang och arbetsvilja. Volontärerna har dessutom ofta en annan syn på planering och organisation som ställer krav på nya sätt att tänka hos de indiska och tibetanska värdarna.

− De blir aldrig arga även om vi gör en massa fel, säger en kvinnlig seminariedeltagare. Av det kan vi lära oss tålamod.
− Vi har haft volontärer som varit arga, kontrar någon annan. Det var jättebra. Det skapade bra diskussioner och gjorde det möjligt för oss att förbättra. Det är viktigt att diskutera värderingar ibland.

Men det finns svårigheter också, som bristen på tid och svårigheten att kommunicera. Flera lokala organisationer känner sig osäkra på vad det innebär att handleda volontärer och efterlyser fler gemensamma riktlinjer mellan den sändande och den mottagande organisationen.
De skulle också vilja vara mer delaktiga i rekryteringen och en del önskade mer kontakt efter att volontärerna rest tillbaka till Sverige.

Indiska volontärer
De svenska organisationerna tog bland annat upp sin oro över att volontärerna kunde ses som en belastning av sina lokala värdar samt risken för att volontärerna tar upp någon annans plats.

Seminariet var livligt och stämningen var öppen. Kanske berodde det på att en del av deltagarna aldrig varit på ett seminarium förut. Bland önskemålen för framtiden fanns att svenska organisationer ska ta emot volontärer från Indien. Och därmed är vi tillbaka på dagiset i artikelns början. Kanske är det inte bara ett tankeexperiment utan en möjlig framtidsvision.