Juletid med mening

”Så här skulle jag själv ha velat bli hjälpt.”

Så skrev författaren, journalisten och samhällsdebattören Elin Wägner i en artikel där hon beskriver IMs arbete under 1940-talet. Är inte detta bästa betyg våra insatser kan få? Att behandla någon som man själv vill bli behandlad är utgångspunkten för IMs arbete.

Året har präglats av flera stora naturkatastrofer. Vi håller redan på att tappa intresset för några av dem därför att andra följt i deras spår. En av dem som hamnat i skymundan är orkanen i Centralamerika. I El Salvador och Guatemala har IM gått in med intensiv akuthjälp och arbetar också med viss återuppbyggnad.

Katastrofen i Zimbabwe, orsakad av politiskt vanstyre, fortsätter trots omvärldens försök att sätta press på regimen. Av politiska orsaker har det varit svårt att få in matbistånd i landet. Hälften av befolkningen lever på svältgränsen. När tidskriften ska gå i tryck står IMs första sändning majs från Sydafrika vid gränsen. Alla förberedelser är gjorda och platschef Albert Makanza har hopp om att transporten får klartecken i helgen.

IM har god kunskap om vilken hjälp och utveckling människor i våra insatser behöver. Det viktigaste för oss är att verkligen möta människor, att betrakta dem som betydelsefulla i sig själva. Att alla har ett värde. Ett lika värde.

Genom att bidra till IMs arbete gör du det möjligt för människor att få del av en gemenskap. Jag hoppas du känner det, och att det bidrar till att advents- och juletiden får en speciell mening för dig. Behandla andra som du själv vill bli behandlad.

Jag vill tacka för alla goda insatser under året och önskar en välsignad och fridfull julhelg.