Fortsatta orättvisor

Det visar årets Human Development Report.

Årets rapport över mänsklig utveckling är här. Färre barn dör, fler går i skolan, och miljoner människor har lyfts upp ur extrem fattigdom. Men 18 länder har en sämre situation i dag än för 15 år sedan, och de stora orättvisorna består.

Under julhelgen för ett år sedan drabbades världen av en tsunami som dödade 300 000 människor och efterlämnade miljontals hemlösa. Tsunamin ledde till en av de största hjälpmanifestationerna någonsin.

Varje månad dör så många barn att de motsvarar offren för tre flodvågor. De dör långt borta från mediernas bevakning. Flodkatastrofen kunde inte förhindras. Men det stämmer inte för de barn som dör av sjukdomar som går att förebygga.

Så inleds årets Human Development Report, utgiven i september av FN-organet UNDP.
Sedan rapportens första år 1990 har en positiv mänsklig utveckling skett; färre barn dör, fler går i skolan och miljoner människor har lyfts upp ur extrem fattigdom. Men för 18 länder är situationen sämre i dag än för 15 år sedan.

Orättvis värld
Rapporten visar tydligt den orättvisa värld vi lever i:
– Världens 500 rikaste individer har tillsammans en inkomst som är större än de 416 miljoner fattigaste människornas sammanlagda inkomst
– 2,5 miljarder människor lever på mindre än två dollar om dagen
– 10 procent av världens rikaste människor får 54 procent av inkomsterna
– Varje år får 10,7 miljoner barn aldrig uppleva sin femårsdag
– För varje dollar som de rika länderna spenderar på bistånd går tio dollar till militärutgifter.

Varje år har rapporten ett utvalt fokus. I år handlar den om de tre pelarna i det internationella samarbetet för mänsklig utveckling; utvecklingsbistånd, internationell handel och säkerhet. Internationellt bistånd är ett av de viktigaste medlen i kampen mot fattigdom, förutsatt att det är effektivt bistånd. Effektivt bistånd måste vara tillräckligt stort, regelbundet och förutsägbart, dessutom måste mottagarländerna äga processen, säger rapporten.

Höga tullmurar
I dag spenderar rika länder ungefär 0,25 procent av bruttonationalinkomsten till bistånd – långt under de 0,7 som FN rekommenderar. Fastän rikedomarna i de rika länderna har ökat har det inte påverkat biståndets storlek nämnvärt.

Den potential för mänsklig utveckling som internationell handel innebär motverkas av orättvisa handelsregler och strukturella orättvisor. Till exempel är världens högsta tullmurar resta mot några av världens fattigaste länder och överproduktion i de rika ländernas jordbruk subventioneras vilket gör det svårt för småbönder i fattiga länder att konkurrera.

Konflikter är ett hinder för utveckling. Förutom de omedelbara offren finns det långtgående effekter av krig och konflikter som påverkar mänsklig utveckling. Näringsstatus och hälsa liksom tillväxten försämras och utbildningssystemet förstörs, för att ta några exempel.

Jämlikhet viktigt
Värt att nämnas är att rapporten varje år på ett eller annat sätt bevisar att jämlikhet är en av de mest effektiva vägarna att bekämpa extrem fattigdom och öka ett samhälles välfärd. Om vi ska ägna oss åt fattigdomsbekämpning, är fördelningen av resurser lika viktig som tillväxt, hävdar rapporten.

Vad är då mänsklig utveckling? Det är både ett mål och en process där de tre viktigaste beståndsdelarna är ett långt, friskt liv, utbildning och tillgång till resurser som behövs för en tillräcklig levnadsstandard. Men det innebär även annat som människor behöver för att ha en känsla av tillhörighet i samhället: medverkan, mänskliga rättigheter, hållbarhet och säkerhet.

IMs verksamhetsländer
Index för mänsklig utveckling mäts med hjälp av förväntad livslängd hos befolkningen, utbildningsnivå och verklig bruttonationalprodukt, BNP, per person. Sverige ligger utifrån detta sätt att mäta på sjätte plats av 177 listade länder. Förväntad livslängd i Sverige är 80 år och 99 procent av befolkningen över 15 år är läs- och skrivkunnig. BNP per person uppgår till 26 750 dollar per år.
För de länder där IM är verksamt är motsvarande siffror:

• El Salvador – plats 104. Förväntad livslängd är 71 år och 80 procent av befolkningen över 15 år är läs- och skrivkunnig. BNP per capita uppgår till 4 781 dollar per år.
  
• Guatemala – plats 117. Förväntad livslängd är 67 år och 69 procent av befolkningen över 15 år är läs- och skrivkunnig. BNP per capita uppgår till 4 148 dollar per år.
  
• Indien – plats 127. Förväntad livslängd är 63 år och 61 procent av befolkningen över 15 år är läs- och skrivkunnig. BNP per capita uppgår till 2 892 dollar per år.
  
• Irak saknar statistik.
  
• Jordanien – plats 90. Förväntad livslängd är 71 år och 90 procent av befolkningen över 15 år är läs- och skrivkunnig. BNP per capita uppgår till 4 320 dollar per år.
  
• Libanon – plats 81. Förväntad livslängd är 72 år och 86 procent av befolkningen över 15 år är läs- och skrivkunnig. BNP per capita uppgår till 5 074 dollar per år.
  
• Moldavien – plats 115. Förväntad livslängd är 68 år och 96 procent av befolkningen över 15 år är läs- och skrivkunnig. BNP per capita uppgår till 1 510 dollar per år.
  
• Nepal – plats 136. Förväntad livslängd är 62 år och 47 procent av befolkningen över 15 år är läs- och skrivkunnig. BNP per capita uppgår till 1 420 dollar per år.
  
• Ockuperade palestinska territorier – plats 102. Förväntad livslängd är 72 år och 92 procent av befolkningen över 15 år är läs- och skrivkunnig. Saknas uppgift om BNP.
  
• Rumänien – plats 64. Förväntad livslängd är 71 år och 97 procent av befolkningen över 15 år är läs- och skrivkunnig. BNP per capita uppgår till 7 277 dollar per år.
  
• Serbien saknar statistik.
  
• Tibet – ingår i Kina som är plats 85. Förväntad livslängd är 72 år och 91 procent av befolkningen över 15 år är läs- och skrivkunnig. BNP per capita uppgår till 5 003 dollar per år.
  
• Zimbabwe – plats 145. Förväntad livslängd är 37 år och 90 procent av befolkningen över 15 år är läs- och skrivkunnig. BNP per capita uppgår till 2 443 dollar per år.

Hela rapporten på engelska eller ett sammandrag hittar du på www.undp.org